Under Fredrik Söderholms ledning spelade Assi hela 32 matcher i rad utan att förlora. När halva Elitettan i fotboll är spelad är hans lag seriens stora överraskning.

Assi öppnade med sju raka segrar som nykomling i Elitettan. Till och med de stora rikstäckande kvällstidningarna började få upp ögonen för den lilla byaklubben. Och i tidningen Land som är en av landets största veckotidningar skapade tjejerna från Risögrund också rubriker. När halva serien är spelad ligger laget femma på 27 poäng, snäppet före Umeå IK som för inte alltför länge sedan hade världens bästa klubblag inom damfotbollen. När NSD hälsar på hos tränaren Fredrik Söderholms i hans sommarställe i Marahamn utanför Kalix passerar fritidsbåtar förbi med jämna mellanrum.

– Min pappa arbetade i Kalix under slutet av 80-talet och då köpte mina föräldrar den här stugan så här har jag tillbringat väldigt många somrar. Jag har alltid trivts i den här härliga miljön och i Kalix överhuvud taget, säger Fredrik Söderholm.

Samtalet glider in på Assis makalösa säsongsstart där laget inledde med att ta sju raka segrar – som nykomling i serien.

Det är nog inte alla som riktigt har förstått hur stort det är att komma från division I och starta som vi gjorde. Vi överraskade många. Det blev också en bra PR för klubben och för hela Kalix egentligen, säger han.

Sedan är han noga med att poängtera att det ligger år av målmedvetet jobb för att ta Assi dit där klubben är i dag.

Därför tycker jag att det är kul att det är många i klubben som har fått väldigt mycket cred, säger han.

Vad säger du själv om lagets fantastiska start på säsongen?

När vi vann mot Östersund med 3-0 i den första matchen då kände jag att vi låg väldigt rätt. Att vi hade något bra på gång och att man måste vara bra för att slå oss. När vi sedan vinner mot både Uppsala och Sundsvall hemma var det ytterligare ett kvitto på att vi har ett spel och en spelartrupp som håller. Och också en taktik som gör oss jobbiga att möta.

Men sju raka segrar av en nykomling?

Ja, det förvånar mig självklart. Det hade jag naturligtvis inte väntat mig.

Minns du känslan inom dig när du åkte hem efter premiärsegern mot Östersund?

Det fanns ju en glädje och en stolthet inom mig. Nu när jag sa hej då till tjejerna på Kallax i samband med uppehållet så pratade jag med Frida (Björck), Lina (Henriksson) och Emilia (Lundqvist) och det gänget och jag blev nästan tårögd när jag tänker på hur mycket de betyder för den här klubben. De har varit med på både med- och motgångar. Jag sa i samband med att jag önskade dem glad sommar att de ska verkligen vara stolta över vad de har gjort. De och en tjej som Johanna Andersson är det här lagets ryggrad. De har också tagit in de andra spelarna i klubben och i laget.

Om de är ryggraden, vad är du då?

Vi ledare är en del av de här tjejernas framgång men det är ändå de som gör det. Sedan tror vi ju på de här tjejerna enormt mycket och ställer också ganska höga krav på dem. De är också väldigt träningsvilliga och förändringsbenägna. Jag tror och hoppas också att de litar på vårt sätt att leda och på den spelidé vi har. Det märks också att vi är på elitnivå eftersom det är tuffare och lite grinigare på träningarna. Vi har höjt oss en nivå, helt klart.

När Asplöven gjorde sin andra säsong i näst högsta serien toppade laget tabellen när hälften av säsongens matcher hade spelats. För att till sist lika fullt sluta som ett bottenlag.

Hur ska Assi göra för att undvika den åkturen?

– Vi gör precis så som vi gjorde inför säsongen. Vi har möjlighet att möta Piteå den 2 augusti och det blir en perfekt upptakt inför serien som drar igång den 12 augusti. Att ha möjligheten att möta allsvenskt motstånd i träningsmatcher är jätteviktigt för oss. De klär ofta av oss så vi får se vilka våra svagheter är och vi får också jobba mycket hårt för att freda oss. Vi har också, peppar, peppar, en skadefri trupp. Det är bara att titta nu. I går tappade AIK Loretha Kullashi till Eskilstuna och hon har varit AIK:s stora målskytt. Östersund tappar fem spelare och värvar tre nya amerikanskor. Vi har inte haft den typen av ruljangs inom vårt lag.

Vilken målsättning har ni satt?

– Att vara bland de åtta bästa.

I Risön behåller man namnet Assi trots att bruket sedan länge har ett helt annat namn. Vad tycker du om det?

– Jag personligen tycker att det är rätt att behålla namnet Assi. Det är klubben sedan 1968. Att byta namn till Kalix DFF eller något annat skulle försvåra och vi skulle nog kunna tappa lite av vår kärnverksamhet och kopplingen mellan ungdom och elitlag. Det säger något om var vi ligger, vad vi är och vad vi står för.

Inom till exempel svensk basket och svensk innebandy finns klubbar som säljer ut sitt klubbnamn till ett företag. Vad tycker du om det?

– Personligen är jag helt emot det. Att sälja klubbmärket är kortsiktig ekonomisk doping. Själen är inte värt några hundratusen. Så tror jag man resonerar inom klubben också. Klubben står för något och vi har många eldsjälar som arbetar för Assi. Hur skulle det kännas för dem att sälja det klubbmärket och börja jobba för ett varunamn. Vi skulle säkert få in lite mer pengar men vi skulle tappa mycket engagemang. Det är ändå det som är styrkan i föreningslivet, att man jobbar för sitt klubbmärke. Man har någonting som man kan relatera till.

Du arbetar som säljchef på ett företag i kontorsbranschen. Kommer du att fortsätta med det eller finns en önskan att kunna prova på att arbeta heltid som fotbollstränare?

– Att vara heltidsfotbollstränare är ju en dröm. Det är ju som att man drömde om att bli fotbollsproffs en gång. Samtidigt trivs jag ju väldigt bra med mitt privata arbete där jag också är coach fast inom näringslivet. Men skulle den frågan dyka upp, om Assi eller någon annan klubb har möjligheten till det. Ja, då skulle jag få ta ställning till det. Att få arbeta med fotboll som är mitt stora intresse och göra det på heltid, ja det är ju en dröm.